Jag e fattig bonddräng men jag lever ändåDagar går och kommer medan jag knogar på
Harvar, sår och plöjer, mockar, gräver och bär
Går bak mina oxar, hojtar, visslar och svär
Jag e fattig bonddräng och jag tuggar mitt snus
Och när lörda'n kommer vill jag ta mig ett rus
Sen, när jag blitt' livad vill jag tampas och slåss
Vila hos en flicka vill jag också, förstås
Sen så kommer sönda'n och då vill våran präst
att jag ska i körkan men då sover jag mest
Prästen kan väl sova hela måndagen men
För en fattig bonddräng börjar knoget igen
Så går hela veckan, alla dagar och år
Jag går med min lie och jag plöjer och sår
Jag kör mina oxar och jag hässjar mitt hö,
harvar, gnor och trälar, och till sist ska jag dö
Stå där, fattig bonddräng, invid himmelens port,
lite rädd och ledsen, för dom synder jag gjort
Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss
Herren Gud i himlen är väl missnöjd förstås
Men då säger Herren: Fattig bonddräng kom hit!
Jag har sett din strävan och ditt eviga slit
Därför, fattig bonddräng, är du välkommen här
Därför, fattig bonddräng, ska du vara mig när
Och jag, fattig bonddräng, står så still inför Gud
och sen klär han på den mest snövita skrud
Nu du, säger Herren, är ditt arbete slut
Nu du, fattig bonddräng, nu får du vila ut
